En rapport från gränsen till Ungern

En rapport från gränsen till Ungern 16 september 2015:

Vi befinner oss nu i Budapest efter att ha tillbringat hela natten i Serbien, precis vid den ungerska gränsen. Jag möttes av en fruktansvärd syn. Många barn och äldre liggande på antingen asfalt eller i den gyttjiga åkern. Inget som helst liggunderlag eller täcke att skyla sig mot kylan. Det är många människor som är nedkylda, många barn och äldre. Situationen är akut! Vi uppskattar ca 3000 människor här vid gränsen men många fler väntas komma då de inte har någon annanstans att ta vägen. De har inte gett upp hoppet om att gränsen ska öppnas.

Det är beckmörkt, en del områden lyses upp av de små lägereldarna. Men mitt i mörkret sitter en liten pojke, han kan inte vara äldre än ett år, hopkrupen med fötterna i leran. Han stirrar på mig med sina stora mörka ögon, helt apatiskt! Hans händer och kinder är kalla! Mitt hjärta stannar till, jag håller tillbaka tårarna, sätter mig ned och försöker värma och trösta honom. Hans familj ligger någon meter därifrån helt utmattade, de har varken ork eller energi att trösta eller leka med sina barn.

Vi delade ut alla varma plagg som jackor, tröjor, byxor men även filtar och liggunderlag.

Det är ett stort grundläggande hjälpbehov här och dessa människor behöver oss! Vi ska försöka inhandla så mycket vi bara kan (filtar, liggunderlag, sovsäckar och tält) i Budapest idag och åka tillbaka imorgon bitti.

Evangalin Amelia Fernando.

Läs fler texter av Mats Kristiansson på mkforlag.com och Vänsterpartiet Skövdes webbplats.

För övrigt anser jag att Sverigedemokraterna är rasister.